Du e den personen som har fått mig upp på mina fötter igen efter mina tidigare fall.
Du e den som har gjort mig lycklig under dessa svåra tider.
Du e den jag drömt om ett bra tag.
Men trots allt det du e o allt det du betyder för mig så känner jag än inte att du e bara min.
Att jag ens vågade ge mig in på en sån här kärleks grej e stort om man tänker efter på det jag har lämnat bakom mig.
Men jag ångrar inget, jag e glad för vad som hänt hittills.
Men e självklart rädd för att bli sårad.. Rädd för att bli förkrossad, krossad i tusen bitar igen..
Rädd för att bli svag o ligga på marken som jag gjorde en gång i tiden..
Finns visa saker jag tvekar på med trots det så fortsätter jag framåt o ger inte upp.
Vill kunna känna o kunna veta utan tveka att det bara e vi två, att du bara e min o ingen annans.
Vill känna att du älskar mig o vill dels kunna få höra dessa tre ord från dig nån gång innan det e försent o självklart vill jag att du ska mena dom också.
Du e en speciell person i mitt liv. Du har en speciell plats i mitt hjärta.
Du har hjälpt mig otroligt mycket o det e jag tacksam för.
Du betyder så sjukt mycket underbara du. Helt otroligt att det lilla vi startade kunde utvecklas o bli såhär stor.
Puss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar